Inlägg märkta ‘miljö’

Hur vill du att jorden ska lämnas över till kommande generationer?

27 januari, 2013

gräsbetesDenna köttskatt-diskussion går vidare på bloggar som Köttskatt, Ja tack! och  Varför köttskatt är ett absurt förslag och Världen behöver mer kött av rätt sort, i diverse socialmedier och i Svd debatt och också  i en bra debattartikel på News Mill av Jonas Wangsten
Där saxar jag lite ur den artikeln:
”Djur som är naturligt uppfödda på artegen föda är en väldigt viktig del i framtidens jordbruk. Då får vi nyttigare kött, friskare djur och människor, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, större yta för matproduktion, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd. ”

och här kommer något jag ofta sagt: Läs mer »Hur vill du att jorden ska lämnas över till kommande generationer?

Jordbruksverket vill ha köttskatt

22 januari, 2013

IMAG0271-150x150Jordbruksverket går ut med att de vill ha en koldioxidskatt på kött, den verkar vara väldigt rak o platt den skatten för det är schabloner som ska räknas ut för ex nötkött, kyckling mfl då tar man tyvärr inte hänsyn till att nötkött kan produceras på olika sätt.
Det är tom så att gräsbeteskött främjar miljön. LCHF blir ju ofta anklagad för att vara en ”protein diet” vilket den i och för sig inte är, men  man måste med rätta ställa sig frågan om vi vill bidra till ett ohållbart sätt att producera kött eller om vi vill bidra till en brun revolution dvs föda upp djur hållbart som gör att miljön vi lämnar efter oss för framtiden är något vi kan vara stolta över… Läs mer »Jordbruksverket vill ha köttskatt

LCHF och miljön

26 februari, 2012

Catarina Rolfsdotter-Janssons debattinlägg (20.02) uppvisar en skrämmande okunnighet om LCHF som hon tyvärr inte är ensam om.
Skriver Per Wiklund idag i SvD.

Och visst är det så, det har  så länge jag läst på LCHF sajter och i böcker  sagts att vi ska inte äta mer protein, det är de onödiga kolhydraterna som ersätts med fett.

Per skriver vidare:
” LCHF (lite kolhydrater, mycket fett) är en kosthållning som redan när begreppet lanserades 2005 på doktor Annika Dahlqvists blogg, talade om vikten av att välja ekologiska mejeriprodukter, naturbeteskött eller vilt av såväl hälsoskäl (bättre fettbalans med mer omega-3 och mindre omega 6) som av miljö- och djuretiska skäl.

LCHF handlar också om att återgå till en för människosläktet mer normal och begränsad fruktkonsumtion där inte söta frukter flygs in från andra sidan jordklotet eller transporteras med lastbil över hela Europa.

Att LCHF är så framgångsrik som viktnedgångsmetod beror på att den fettrika och kolhydratsreducerade maten ger ökad mättnad och en spontan minskning av kalorier. Och färre kalorier medför minskad belastning på miljö och klimat. LCHF är miljö- och klimatsmart.

I konceptet ingår att äta en större del av hela djuret. Fettränder ska inte skäras bort och kastas. Och man ska köpa hel kyckling med det feta skinnet istället för fettsnåla kycklingfiléer.”

Ännu fler viktiga rader här:

”Catarina Rolfsdotter-Jansson har en blind fläck när det gäller fossilbränsledopad spannmåls- och sojaodling. Den bygger på ett stort inslag av konstgödsel som kräver fossil naturgas och den ändliga resursen fosfor och ofta även på användande av bekämpningsmedel. Den kräver också stora vattenresurser som på många håll i världen är på väg att sina.

De billiga fossila bränslena i kombination med en jordbrukspolitik med subventionerad fossilbränsledopad spannmåls- och sojaodling har resulterat i djurfabriker. De producerar inte mer kött per använd yta. Däremot ger de billigare kött tack vare billiga fossila bränslen och statliga subventioner. Det billigare köttet har orsakat den ökade köttkonsumtionen under de senaste decennierna, långt innan begreppet LCHF fanns.

När nu eran med billiga fossila bränslen obönhörligen närmar sig sitt slut är det dags att börja ställa om. Naturbete kan vara lika effektivt för att producera kött och mejeriprodukter per hektar som att ge djuren kraftfoder även om det blir dyrare därför att det kräver mer arbete.

Världsnaturfonden, WWF, påpekar att naturbete på ängsmark binder kol och därför bidrar till en positiv klimatpåverkan, trots alla försök som gjorts för att framställa metanrapande och fisande kor till klimatbov nummer ett.”

Och jag skulle vilja lägga till att medicinbehovet minskar radikalt av att äta en sådan LCHF som här förespråkas… man kan alltså dra ner på medicintillverkning som skitar ner i våra I länder för vi vill ha billig medicin + att många mediciner hamnar i vattendragen via vårt avlopssvatten .

 

 När ska vi börja ta ansvar för vår miljö på riktigt?

 

 

Bild före och efter

31 januari, 2012


Nu trodde ni allt att ni skulle få se mig på bild före och efter viktnedgång va? Lurade  😛

Nej detta slår nästan sådana bilder! Detta är en före o efter gräsbetesdjur bild från Zimbabwe!

Tack till bilderna och intressant läsning om miljö av Per Wikholm på LCHF.se
Läs gärna han långa artikel om LCHF och miljö, den är viktig, om du behöver kött på benen 😉

 

Köttfria måndagar löser inga problem

21 november, 2011

”Köttfria måndagar är inte lösningen på klimatfrågan. Istället borde svenska bönder producera mer kött eftersom den är en av de mest klimatsmarta i världen, skriver Helena Jonsson, förbundsordförande LRF.”
Skriver SvD igår

Man blir förvånad när man läser sådant då de allra flesta går i tron att ju mer vegetariskt  ju bättre är det på alla plan. Jag hoppas dock hon syftar på gräsbetes djur, där man ju föder upp dem rätt.  De skriver vidare:

”Med en växande befolkning globalt och en ökad konsumtion av kött är det viktigt att det kött som produceras ger minsta möjliga klimatavtryck. Då är det viktigt att komma ihåg att det är skillnad på kött och kött – produktion som bidrar till regnskogsskövling eller som på andra sätt är ohållbar är inte rätt väg. Men om debatten ensidigt handlar om att minska konsumtionen finns en uppenbar risk att det är det mest hållbart producerade, och därmed dyrare, köttet som väljs bort på grund av okunskap. Det är inte att göra klimatet en tjänst. ”

och

”Det är viktigt att inte titta på klimatfrågan isolerat utan se den i ett helhetsperspektiv. När det gäller till exempel köttets klimatutsläpp får man inte glömma bort att idisslarna (det vill säga korna) starkt bidrar till den biologiska mångfalden och kan produceras på marker där inget annat livsmedel kan odlas. En mycket viktig aspekt, som i debatten tenderar att glömmas bort.”

Det kött vi ska äta är gräsbetes och det både ur miljösynpunkt =jordens hälsa och vad gäller vår egen hälsa.

Kretslopp

26 september, 2011

”Med rätt sorts uppfödning och produktion kan kött vara ett mycket miljösmart livsmedel. Huvudsaken är att djuren är helt uppfödda på gräs och örter och att konstgödsel inte används. Om de inte matas med spannmål och sojabönor konkurrerar vi inte heller om samma föda.”

Så skriver man på hemsidan Gröna Gårdar och resten som man skriver är ljuv musik för mig…
Jag tillåter mig att feta upp och kursivera de rader jag finner extra värda att kontemplera…

”Beteshagarna

Beteshagar är ekosystem som har en relativt lång livscykel – man skördar inte en beteshage och de kan därför bli allt från ett tiotal till hundratals år gamla. Korna betar gräset och gödslar där de själva tycker det passar. Detta gör att det skapas en naturlig mångfald av örter, insekter, daggmaskar och andra djur. Ett kretslopp och en artrikedom som korna är en del av. I Sverige är klimatet sådant att djuren inte har bete under vinterhalvåret. Därför odlar man även vall.

Åkermarkerna

Vall är ängar som plöjs och sås om vart tredje till sjunde år. Av skörden gör man sedan ensilage. I samband med plöjningen gödslar vi även vallarna med vår stallgödsel.

Man skulle kunna säga att när gamla åkermarker görs om till vallodlingar tar vi itu med ett läkearbete som markerna har varit i behov av länge. Eftersom man vanligtvis både skördar och bearbetar jorden (plöjer och harvar) på åkrarna varje år, är behandlingen av åkermarker mycket mer aggressiv än behandlingen av till exempel vall. Detta gör att växter, insekter, maskar och andra organismer har svårare att trivas i åkermarker, vilket drabbar både artrikedomen och näringen i marken. Har spannmålsodlingen dessutom varit konventionell, har jorden inte såtts med baljväxter för att naturligt återfå en del kväve från atmosfären. Man har istället troligen använt konstgödsel.

Metangas och kolinlagring

Betesmarker och vallar har – utöver att de bidrar till att bibehålla en artrikedom som skulle ha gått förlorad utan kornas och fårens betande och gödslande – även en annan fördel. Ängar har en förmåga att genom kolinlagring binda kol från atmosfären, på samma sätt som skog gör. Det finns indikationer på att den areal ängar som behövs för att föda idisslare tar upp mer växthusgaser än vad djuren ger ifrån sig i form av metangas. Vilket sammanfattningsvis gör att gräsuppfödda idisslare bidrar till en större artrikedom och ökad kolinlagring.”

Bidra till bättre miljö för oss alla KÖP gräsbetes alltid!

Ps. Kor fiser mindre om de äter artriktig föda…. det gör människan också, 10-15 fisar om dagen är alltså egentligen inte normalt! Ds.

Lyckliga oss som har ekobeställarna.se i Gbg

13 juni, 2011

De finns i Östersund också! 😀

Idag gjorde jag klart vår beställning på
Bosarpkyckling 10 kg filé
1,5 kg eko bacon utan nitrit
5 kg krokfångad torsk
1,5 kg  lax odlad på räkskal och fiskrens

Jag är så glad att vi kan få tag på denna lyxmat som gör att vi behåller hälsa och välmående och också miljön…