LCHF och sjukhusvistelse?

11 mars, 2012 av Mariann Lämna en kommentar »

Ja hur överlever man en sådan vistelse?
Jag låg inne från lörd-torsd. Fick ”mat” först på måndag, någon sorts välling, jag hade sagt ifrån att allt måste  vara glutenfritt. Så slapp jag i alla fall den påfrestan på min kropp. Bara kolhydraterna…

Jag mötte fler sköterskor som förstod mkt väl vad lchf var och någon hade tom provat, men kom väl inte förbi omställningen tänker jag.
jag fick tipset från en av de gulligaste skötersorna att beställa stor portion, då jag ju inte beställde några kolhydrater i större mängd. Vilket var ett bra tips.
Dock är det ju margarin i allt och man kunde verkligen märka att kroppen längtade efter smör.

Gick några gånger ut i dagrummet för att se lite tv och även vid frukost ett tillfälle, men det var så deprimerande att se denna ”mat”vagn med bara massa sött, söta drickor i alla former och skorpor och kex och givetvis flora milda. Diabetiker satt där med sina stickor…

Min frukostbricka bestod av 1 ägg, 2 skivor ost och prickikorv, en liten kopp kaffe och vatten.

Frågan man kan ställa sig hur överlever man? Der gör man knappt om man inte har en familj som bryr sig. Min man och dotter kom upp minst en gång om dagen med livrätten ÄGGMJÖLK, några kokta ägg , ost o smörrulle och en gång lax och räkor till kvällsmat.

Skulle säga att hamnar ni på sjukhus se till att någon kan tillverka äggmjölk, passar super som flytande och är ju mat på riktigt
Hur gör jag min kanske någon undrar.
1 ägg och 1-2 gulor
1/2 tsk kakao
2-3 dl vatten
30-50 gram smör

Vattnet kokas upp med smöret och hälften slås på äggen och mixas, koka upp den andra delen och slå den över de mixade äggen och mixa igen. Då har man försäkrat sig att äggvitan blir ordentliget tilllagad. Jag fick upp en termos på kvällen och den var ljummen och fin på morgonen när jag slurpade den vid 06 tiden.

Man blev väldigt ledsen många gånger då man tänker på att maten är så undermålig och att så sjuka människor det ju ändå handlar om på sjukhus inte ens kan få de rätta byggstenarna för helande…

Någon sa att det är sjukvård, inte friskvård….

Ligger mycket i det citatet. Visst vårdas man till viss friskhet, men…

Ha det gott alla och håll er friska för sjuttongrubbar!

 


Annonser

11 kommentarer

  1. Heléne skriver:

    Ja, sjukhus vill man undvika. Jag minns än idag dagarna på BB med första barnet. Jag hade än inte stött på lchf, var hungrig som en varg och tryckte lätt i mig 6 Pågen-mackor i ett nafs. Sen fick maken smussla med sig några mackor till för det var ju pinsamt att äta så många och fortfarande vara hungrig!

    Med andra barnet hade jag stött på lchf och ätit så under 1 år (med vissa avsteg för illamåendet under graviditeten) och visste mer vad jag ville ha för att må bra. Jag fick mat på rummet, något pastatjafs där jag petade ur grönsakerna. Käkade Lembasbröd på kvällen som blev kvar från makens matsäck. Frukosten var otroligt pinsam: lättfil, lättyoghurt, Lätta, juicer i alla dess former men iaf en kanna vatten, grovt bröd var renrensat på fatet och enbart det ljusa brödet låg kvar (det var ju positivt :-) ) Jag undrade var maten var och petade i mig en knäcke med några lager ost, skinka och Lätta.

    Det är nyförlösta mammor som ska ha näringsrik och bra mat för att orka med efter en tuff förlossning, hormoner och tragglande med amning. Jag ville hem efter en natt men blev kvar två, sen skrev jag ut mig själv under läkarens protest. Jag ville hem, jag ville ha riktig mat och jag ville hem till min säng.

    Sjukhus vill jag undvika. Sist jag gjorde ett ingrepp blev jag erbjuden en smörgås. Jag tackade nej. Efter blodgivning blev jag erbjuden en smörgås. Jag tackade nej. Dessa smörgåsar …

  2. Ja, är man inte ordentligt sjuk innan man hamnar i klorna på ”vården” så lär man bli det där. Tur att du överlevde!

  3. Anna skriver:

    Bra tips där! Ska lära gubben att göra äggmjölk pronto! Det klarar man sig hur länge som helst på ju. Ska jag in till nån förlossning igen ska jag se till att ta med minst två termosar med äggmjölk!
    Var inlagd en vecka 2010, och vad fick jag för mat? Jo MACKOR! Hade inte börjat emd LCHF då, så jag glufsade väl i mig till slut… Hoppas du mår bättre nu!

  4. Ami skriver:

    Levde du inte lite farligt efter din operation som tryckte i dig ägg, räkor och annat fett? Vad jag minns så fick man inte äta så mycket fett efter en operation.
    Tur att du överlevde.
    Må så gott!

  5. Laurel skriver:

    Visst är det hemskt att man ska vara orolig för att hamna på sjukhus på grund av maten! På sjukhus om någonstans bör man få det man tål att äta men det får man tydligen inte om man vill ha LCHF. Skönt att du är på benen igen, Mariann!

  6. veronica skriver:

    hoppas du kryar på dig fort! Styrkekramar! :)

  7. Marika skriver:

    Vilken tur att du fick levererat ätbart! Och så fiffigt med äggmjölken i termos, det borde jag ha tänkt på också när jag åkte in på min planerade sjukhusvistelse!
    Men visst är det hemskt att sjuka människor förväntas överleva och dessutom återhämta sig på den ”mat” som serveras på sjukhus! Tänk om de serverade riktigt smör och kanske t.o.m. äggmjölk som frukost så snabbt man skulle återhämta sig!
    Krya på dej snabbt nu när du får riktig mat!

  8. Fröken Nilsson skriver:

    Misstänker att du fick dropp någon tid under s
    vistelsen?! hur reagerade du på det??
    Frågar eftersom jag har en planerad op längre fram och vill förbereda mig lite ;)
    äggmjölk måste fixas!!

    • Mariann skriver:

      Jag fick glukos och mräkte ingenting, jag tror man överdriver ”faran” att få glukosdropp för oss lchfare, jag märkte hur som inget.
      Däremot var äggmjölken livsnödvändig.

      • Ann-Charlotte skriver:

        Tror att det farliga med glukos kan vara när man äter/dricker det och känner den söta smaken – man blir hungrig och vill ha mer och så är cirkusen igång.

        Med dropp går det ju direkt ut i kroppen och eftersom kroppen inte får nånting annat att bryta ner så funkar det säkert – man gör ju inte av med speciellt mycket energi när man ligger halvdöd i en sjukhussäng heller…

        Funderade faktiskt på detta själv häromdagen eftersom jag vet att det finns risk att jag får åka in med ”fastnade” njurstenar (50% risk för återfall och har redan haft flera som inte fastnat) nångång i framtiden. För mig funkar det med proteinbars/proteindrycker i brist på riktig mat under kortare perioder. Men skönt att veta att det funkar med dropp trots allt – ett orosmoment mindre =)

Kommentera

*