Vitamin D3 – Guds gåva till mänskligheten eller min hyllning till solen och livet

12 augusti, 2012 av Mariann Lämna en kommentar »

Nu har jag och Elisabeth Puur inlett ett mycket spännande samarbete omkring artikelserier om Hälsa. Vi träffades via internet på grund av gemensamma intressen och det ena gav det andra. Jag själv har ju en brinnnade inre önskan om att göra skillnad, att hjälpa människor till hälsa på olika sätt. Mina bakverk och bloggen är ju ett sätt, men kan jag nu också få publicerat en rad hälsoartiklar som gör att vi alla får en djupare förståelse av kost och hälsa och tillskottens betydelse.

Jag brinner lite extra för unga flickor och kvinnors hälsa då det är de som ska bära och föda nästa generation, det vore underbart att få lyfta fram vad de behöver tänka på vad gäller kost och hälsa. Att också framöver komma in på oss kvinnor i menopaus och vad vi kan behöva tänka på vore också en bra infallsvinkel på artiklar. Männens problem med prostata mm. Finns oändligt mycket att skriva omkring. Jag efterlyser också härmed, vart era tankar går? Vilka hälsoaspekter skulle ni vilja läsa om?
Kort sagt alla bör läsa och sprida dessa artiklar som kommmer att komma ut på bloggen med jämna mellanrum här framöver.

God läsning och här har ni Elisabeth Puur:

Jag är en kostintresserad läkare som ätit LC sedan år 2000. Ju fler år som gått, desto tydligare känns sambandet mellan förändringarna i sjukdomspanoramat och överviktsproblematiken med våra kostråd, för mig. Jag kan inte tänka mig att återgå till en högkolhydratkost, även om jag aldrig någonsin varit fettskrämd, jag har alltid ätit smör och tycker spontant att industrifett smakar och luktar illa. Kakor bakade med industrifett skulle min näsa och mina smaklökar genast avslöja.

Min sambo sedan 25 år tillbaka dog förra sommaren. Han var livsmedelsingenjör – inom juice- och vin samt enolog (allt från druva till vinet vi häller i våra glas) så vi hade ett stort gemensamt intresse i kost och hälsa, kanske den perfekta kombinationen? Vi lagade mängder av härlig lågkolhydratmat, som ibland kunde toppas med ett glas knastertorrt, fylligt och alkoholstarkt vin, rött såväl som vitt.

Jag är övertygad om att västmänniskan äter sig till sjukdom och ohälsa pga alltför mycket
omega6 (främst växtoljor såsom majs-, solros- och sojaolja). Det blir inflammation i kroppen och ökad risk för autoimmuna sjukdomar, det verkar också som att större delen av världens befolkning har vitamin D3-brist, med katastrofala följder för den enskilde individen.

En annan glömd sak, enligt min mening är att människan består av kropp och själ, vi har ett psyke. “Vi” misshandlar våra psyken, å det grövsta, de matas bara med elände eller pseudokändisskap. Detta i kombination med den ödesdigra maten ser vi som en katastrofal ökning av psykiska problem av alla de slag och generell sjukdom. Det skulle kunna bli föremål för en annan kortserie i Marianns blogg, vem vet … Men det finns mängder av små saker vi alla kan bidra med för att öka välbefinnandet och minska “dåligmåendet”, i vår egen familj, i vår vänskapskrets, i vår stad, i vårt land, i hela världen. Jag tror att än finns tid, jag vill tro det.

 

Vitamin D3 – Guds gåva till mänskligheten eller min hyllning till solen och livet

Om någon sa att jag får önska mig vad jag vill, att jag får låna Aladdins lampa en sekund … bara det gör skillnad i hälsa för så många människor som möjligt på denna vår jord, så skulle jag inte tveka en endaste sekund. Jag vill ge tillräckligt mycket D3-vitamin till alla.

Obs, superviktigt, det ska vara D3-vitamin. D2-vitamin är en avart, en dåligt fungerande kopia tillverkad och patenterad av läkemedelsindustrin, det vi något vanvördigt brukar kalla Big Pharma, på samma sätt som vi talar om Big Food, dessa enorma konglomerat av makt som styr vad vi äter och vilka sjukdomar som utvecklas och behandlas. Jo, ni läser rätt, jag tror att vi äter oss till sjukdom. Alltför många ”nya” sjukdomar har sett dagens ljus sedan vi efter andra världskriget började försöka lösa problemet med världssvälten. Vi kommer allt längre bort från vår egen artegna föda, vi gör detsamma med djuren, ger dem mat de blir sjuka av. En oändlig cirkelgång vi måste få stopp på. Här kan alla göra skillnad, vi måste markera, prioritera och välja så bra produkter vi har kännedom om och har råd med. Livsmedelsindustrin vet, de är känsliga för minskning i försäljningen av sina produkter, jfr ökning av smör och minskning av industrifett, industrin har koll på läget.

Deras senaste framgång är Unilevers industrifett Becel, allmänt kallat Bequerel, som nu rekommenderas av 1.6-miljonersklubben, där läkarna Karin Schenk-Gustafsson och Mai-Lis Hellenius, båda ökänt vettskrämda för mättat fett är rådgivare. Hjärt-Lungfondens och landslagskockarna sparkade ut Unilevers Becel, eftersom det inte går att göra god mat med industrifett. Faktiskt lyckades ett gäng pålästa forskare då visa och bevisa, att det inte existerar några hälsofördelar med industrifett, varpå Hjärt-Lungfonden drog sig ur samarbetet.

Men nu ska vi vara glada, det verkar som om solen ska lysa på oss i hela Sverige idag, än finns tid att bilda lite riktig D3 ute i solen, än står inte solens strålar för lågt för vår hud att bilda D3! Även här föreligger en skröna och rent falsk information från en del myndigheter, sanningen är att vi bildar endast D3 i huden när solens strålar står högt på himmelen (skuggan skall vara kortare än din egen längd). Det räcker inte alls med några minuters sol på ansikte, händer och armar några gånger i veckan för att bilda tillräckligt med D3. I våra nordliga breddgrader är det tom omöjligt att bilda D3 under höst, vinter och vår. Vår huds förmåga att bilda D3 ligger nånstans mellan 10 000 och 20 000 internationella enheter per dygn, under optimala omständigheter! Ju mörkare hud, desto längre soltid krävs för att uppnå maximal D3-bildning. Det är andra doningar det, än Livsmedelsverkets rekommendationer på några hundra enheter per dag! Våra kroppar är kloka, frågan är dock om det var meningen att vi skulle vandra så långt som till Norden och bosätta oss här, där D3-brist är obligatorisk under vinterhalvåret, minst, om vi inte äter enorma mängder med fet fisk och fisklever och då tillkommer A-vitaminproblemet.

Solen är liv! Utan sol och vatten, inget liv, alla djur behöver D3, människan är i detta fallet som att betrakta som ett djur. Det finns som sagt ett oändligt antal vinklingar att välja, när man talar om D3-vitamin, det kan bli riktigt många ”avsnitt” om intresse finns. Mariann har som jag ser det, några fina uppslag och idéer, det är närmast svårt att välja.

Om det nu är sant, det jag hävdar, att D3-vitamin är livsnödvändigt, varför bildar vi då inte det av sig själv? Varför finns det inte nästan alls i någon mat? Jo, svaret är naturligtvis att vi som levande varelser är menade att vara ute i solljus. Vi ska inte stänga in oss hela dagarna eller vara fysiskt inaktiva. Evolutionen har inte konstruerat oss för att tillverka D3 om vi inte är ute i solen, först då sker underverket i vår hud. Det diskuteras också ifall det finns ytterligare positiva effekter av solljus, utöver D3-bildningen. Varför har vi blivit så rädda för solen? Varför ses solen som ett hot och inte som den välsignelse och livgivare den är?

Det finns många olika svar på detta och många intressenter, alltså både myndigheter och industrier m.m. verkar ha egna, ibland privata intressen, ibland kanske de bara är klåfingriga och vill bestämma, hudläkarna, dermatologerna har blivit viktiga, de har fått status, det finns en avancerad hierarki bland läkarspecialiterna och sedan upphaussningen av maligna melanom som den stora ”dödaren”, så är det fint att vara dermatolog. Man glömmer lätt alla andra cancrar som minskar vid höga D3-nivåer. När blev vi så rädda för solen? Det finns hudcancer, flera sorter som vi kan prata om en annan gång. Men att känna skräck för solen och dens D3-bildande effekt, det känns allt annat än rätt.

Idag, när solen skiner önskar jag att alla går ut i solen och njuter. De som lätt bränner sig, alltså blir rosa eller röda, för dem är det viktigt att få veta att när man väl har en ”hög” nivå av D3 i blodet, då bränner man sig inte så lätt. Det finns tom studier som pekar på att en hög D3-nivå är ett skydd mot att bränna sig, förutom alla andra positiva och hälsofrämjande effekter man har. Det går utmärkt att ta sin D3 i tablett eller kapselform, vill man, så kan man sedan efter två till tre månader kontrollera sin blodkoncentration. Det är så många ljushylta människor som förvånat noterar hur väl de tål solen, efter att de börjat att ta sina supplement tillräckligt länge för att uppnå en bra koncentration D3. Vad händer då när man har höga D3-nivåer? Hur kan det skydda mot att bli bränd? Man menar att det frigörs höga nivåer av kväveoxid i kroppen när huden bestrålas av UV-ljus. Man kan kalla kväveoxid för en fri radikal, en högaktiv molekyl som kan orsaka skada på DNA när kroppens depåer av D3 är låga och tvärtom när kroppens nivåer är höga. Det verkar som om höga D3-nivåer skyddar mot väldigt många sjukdomar. Det är det som Mariann och jag tänkt att denna lilla D3-serie ska handla om.

För den intresserade vill jag gärna rekommendera följande vitamin D3-siter; båda utmärkta och korrekta, inga otillbörliga bindningar här inte.
http://alltomvitamind.wordpress.com/ på svenska
http://www.vitamindcouncil.org/index.aspx?o=3948 på engelska

Elisabeth Puur

Här kan man köpa
Holistic D3 5000 IE

Holistic Magnesium

 


Annonser

8 kommentarer

  1. Lena skriver:

    I Danmark ger man D vitamin till de flesta. De ser det som ett mkt viktigt tillskott

  2. Bra skrivet. Särskilt i en tid då vi blivit manipulerade till att tro att vi måste smörja in oss med en massa gifter för att skydda oss från den ”farliga solen” när det egentligen är dessa gifter som ger oss hudcancer.

  3. Caritha skriver:

    Det är ganska dåligt ställt med d-vitaminet för danskarna. På barnens d-droppsflaskor står rekommendation 5 d-droppar (400 enheter) dagligen till en ålder av 1 år. Sedan menar man att det inte behövs mer. BVC ger gratis d-droppar till våra barn, med rek 5 d-droppar (400 enheter) dagligt till en ålder av 2 år. Förr stod det i alla fall på flaskan, när den också innehöll A-vitamin, att det rekommenderas till barn upp till 5 år. Danska sundhetsstyrelsen (socialstyrelsen) har sagt att det är för dyrt att ta så många d-vitaminkoncentrationsprov som man har gjort, de menar att det är gott ställt med folkets d-vitaminnivåer. Jag har danska vänner som jag köper holistics d-vitaminkapslar åt, både med dos 2000 enheter och 5000 enheter per kapsel. Danskarna har tillgång till max 1000 enheter per kapsel. Jag är ammandes och tar i snitt 7000 enheter per dag, när jag var gravid tog jag 6000 enheter per dag, min 2,5-åring får i snitt 1500 enheter d-vitamin dagligen och min 6-åring får i snitt nästan 3000 enheter dagligen. Min förhoppning är att de ska slippa få barndiabetes, det är ju så vanligt i vårt solfattiga land. Och vi märker av många goda hälsoeffekter av vårt d-vitamintillskott tex mer energi och mindre infektioner eller kortare sjuktid om vi har oturen att ändå smittas av höstens och vinterns olika infektioner.

  4. D-vitamin är ett viktigt hormon som väldigt många svenskar har brist på under större delen av året. Det är särskilt viktigt för människor med solkänslig hud att istället kunna ta D-Vitamin i kapsel och på så vis få positiva effekter.
    Vi ser fram emot fler intressanta artiklar om hälsa på din blogg!
    Gå gärna in på vår hemsida: http://www.alternativklinike.n.nu/

  5. ullaj skriver:

    Kanske ni kunde fördjupa er i kvinnors välmående i och efter klimakteriet?

Kommentera

*